JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Vad händer i rättssalen

Ordföranden kontrollerar närvaron

Rätten kallar in parterna till rättssalen via högtalare. Alla går då in i rättssalen.

Rättens ordförande, som är juristdomare, tar reda på om alla har kommit och om det finns något hinder mot att hålla förhandlingen. Om någon saknas kan det få till följd att förhandlingen måste ställas in. Alla kallas då till en ny förhandling som hålls vid ett senare tillfälle.

Vittnen får oftast inte vara med inne i rättssalen innan de hörs. Därför är de ofta kallade till en senare tidpunkt. Anledningen till att de inte får vara med under hela förhandlingen är att de kan påverkas av vad andra säger i rättssalen.

Ibland är det tillräckligt att någon är närvarande via videolänk eller telefon. Det är rätten som bestämmer om det är lämpligt att någon är närvarande på det sättet.

Åklagarens yrkande

Ordföranden lämnar ordet till åklagaren, som begär att tingsrätten ska döma den tilltalade, alltså den som misstänks för brottet, för det eller de brott som åklagaren anser att han eller hon är skyldig till. Om målsäganden, alltså den som påstås ha blivit utsatt för brottet, begär skadestånd av den tilltalade görs detta efter åklagarens yrkande. Om det behövs kan åklagaren hjälpa till med det.

Den tilltalade får svara

Ordföranden frågar den tilltalade om han eller hon erkänner eller förnekar brottet. Den tilltalade får också frågan om han eller hon går med på att betala skadestånd, om det har begärts. Den tilltalade har oftast en försvarsadvokat vid sin sida, som hjälper honom eller henne under rättegången.

Åklagaren och försvarsadvokaten gör sakframställning

Åklagaren redogör för vad han eller hon påstår har inträffat. Detta kallas för sakframställning. Försvarsadvokaten eller den tilltalade får därefter möjlighet att kortfattat berätta vad han eller hon har för uppfattning om det som hänt.

Samtidigt brukar parterna gå igenom skriftliga bevis, till exempel läkarintyg.

Förhör med målsäganden

Sedan förhörs målsäganden. Båda parterna och domarna kan ställa frågor. Ofta måste målsäganden stanna kvar efter förhöret, eftersom det kan hända att någon vill ställa ytterligare frågor. Ibland har målsäganden ett målsägandebiträde till hjälp.

I undantagsfall kan förhöret med målsäganden hållas utan att den tilltalade är med i rättssalen. Den tilltalade lyssnar eller tittar då på förhöret i ett särskilt rum.

Den tilltalade får svara

Den tilltalade lämnar därefter sin berättelse om vad som skett och får svara på frågor.

Förhör med vittnen

Vittnena kallas in ett i taget och förhörs.

Den som vittnar ska först avlägga en ed. Rättens ordförande läser upp eden och vittnet säger efter.

Den som medvetet talar osanning under ed, eller låter bli att berätta det han eller hon vet, kan dömas till fängelse för brottet mened.

Parterna och domarna kan ställa frågor till vittnena.

I undantagsfall kan förhöret med vittnet hållas utan att den tilltalade är med i rättssalen. Den tilltalade lyssnar eller tittar då på förhöret i ett särskilt rum.

Om vittnet ska höras via video eller telefon ringer rätten upp vittnet på en i förväg bestämd tid.

Den tilltalades personliga förhållanden

Den tilltalades personliga förhållanden behandlas. Rättens ordförande redogör för de handlingar som finns, till exempel utdrag från belastningsregistret (där framgår om den tilltalade tidigare dömts för brott och i så fall vilka brott han eller hon dömts för) och yttrande från frivården.  

Den tilltalade får också berätta om sina förhållanden. Domaren ställer frågor om hans eller hennes ekonomi. Det har nämligen betydelse för hur stora eventuella böter blir och för hur mycket den tilltalade eventuellt ska betala av kostnaderna för försvarsadvokaten. Om föräldrar eller andra som känner den tilltalade väl är närvarande kan de få tillfälle att berätta mer om de personliga förhållandena.

Slutanföranden

Parterna slutför sin talan. Det vanligaste är att åklagaren först sammanfattar sina synpunkter. Därefter gör försvarsadvokaten, eller den tilltalade själv, en sammanfattning. Åklagaren och försvarsadvokaten talar till exempel om vad de anser vara bevisat och vilken påföljd de anser att den tilltalade bör få. Detta kallas för pläderingar.

Försvarsadvokaten begär ersättning för sitt arbete, oftast genom att lämna en räkning till rätten.

Överläggning

Efter förhandlingen diskuterar domarna målet och bestämmer hur de ska döma. Detta kallas för överläggning. Varje domare har en röst. Ingen utomstående har rätt att vara med vid överläggningen, och vad som sagts är hemligt även efter att domstolen har meddelat sin dom.

Tingsrättens dom

Efter överläggningen berättar rättens ordförande kortfattat om innehållet i domen (avkunnar domen) och förklarar hur den som är missnöjd med domen kan klaga på den.

Ibland avkunnas domen inte vid rättegången utan meddelas först vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som detta kommer att ske.

Domstolen skickar alltid domen till parterna.

Läs mer under menyn "Tingsrättens dom".




Senast ändrad: 2017-01-16