Snabbspåret något att satsa vidare på
Projektet Snabbspåret, som syftat till snabbare hantering av mängdbrott, har redovisats till regeringen. Styrgruppen menar att handläggningstiden 35 dagar varit alltför snäv. Däremot har förenklad delgivning fungerat väl.
Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Kriminalvården och Rättsmedicinalverket har sedan 2007 bedrivit ett projekt för mängdbrottshantering, Snabbspåret, i Stockholm City, Uppsala och Helsingborg. Syftet var att få ned handläggningstiden till 35 dagar från polisanmälan till dess att ett brottmål kan sättas ut till domstolsförhandling. Uppdraget har nu i en rapport redovisats till regeringen.
- Mängdbrottsligheten är ett stort samhällsproblem. Medborgarnas förtroende för rättsväsendet är i hög grad beroende av hur den beivras. En snabbare process är till fördel för den enskilde. En professionell och snabb handläggning av mängdbrott gagnar också övrig brottsbekämpning genom att resurser frigörs. Därför finns det goda skäl för att skapa ett permanent och nationellt snabbspår men med längre tidsfrister. Med utbildningsinsatser främst för polisen, den organisation som bär den tyngsta bördan, finns goda förutsättningar att lyckas, säger överåklagare Peter Hertting, styrgruppens ordförande.
Senast ändrad:
2008-10-16